Håller på att avsluta mitt konto på tagged. Det är massa typer där som får mig att verka både normal och sund, vilket visserligen är en positiv lärdom, men oxå en som visar på att tagged är helt fel plats för mig.
Håller även på att bli mycket krassare inne på mina djur.nu-konton, är inte lika sentimental angående att behålla alla bra djur, utan tänker på att det bara är påhittade djur, och att det faktiskt finns fler som tar leken på så pass mycket allvar att de förtjänar att få köpa ett djur som jag avlat fram. :)
Så på det hela taget tycks vissa saker gå i rätt riktning, om än inte så värst snabbt.
Läste boken Jehåvasjäveln häromdan. Väldigt balanserad bok om hur man kan uppleva sin uppväxt i Jehovas Vittnens organisation, men från ett perspektiv där författaren verkar ha upphört att tro att det finns en gud, Jehova eller nån annan.
Han verkar ha haft färre ifrågasättanden än vad jag har, och med ett annat utgångsläge.
Jag är övertygad om att gud finns och att det är Jehova som är gud, men jag vill ändå ha svar, och få lov att fråga. Jehova vet hur jag frågar o varför, om nån tycker min inställning verkar kritisk så får det stå för dem, för det är mellan Jehova o mig. Lillebror känner mig rätt bra så ibland bollar jag tankar med honom. Andra gånger med Lina, om det verkar vara ett bra tillfälle för det. (Hon är förresten EVENTUELLT nämnd i boken!)
30-årige oskulden tycker att jag verkar mogen, förstående och snäll, och beundrar mig och vill att jag blir den som tar hans oskuld. Jag har förklarat flera gånger för honom att jag inte har tänkt ha sex med nån annan än min eventuelle framtida man, och att jag verkligen inte ser det framför mig att han och jag skulle gifta oss, men jag är inte säker på att det gått in riktigt...
Och lite smickrad är jag ändå, att jag lyckats ha det tålamod och den självkontroll i VAD jag säger och HUR att han lyckats tolka det som mognad, förståelse och vänlighet.
En del av mig vill ha honom som min lille söte slav, vilket inte är en så värst sund inställning, för jag tror det hade sabbat HANS tilltro till mänskligheten, eller åtminstone till kvinnor. Och det har jag inte lust att göra. Och det är nog inte en helt igenom sund syn på en annan människa heller.
Inte så att jag överväger att ta hans oskuld, men en del tankar hinner rusa igenom huvudet trots allt, inte minst ur psykologiskt perspektiv.
Hur krävande och kvävande JAG varit, hur extremt mycket tålamod folk haft med mig, hur mycket jag förstört för mig själv med osäkerhet och sexfixering och massa annat.
Genom hur jag upplevt honom som irriterande när han "går på" med sina nyfikna frågor om sex, och hur jag upplevt honom som jobbigt krypande och ängslig i hur han ber om ursäkt när jag säger ifrån att jag inte har lust att snacka mer om det just nu, så är det lite som om jag fått se mig själv utifrån.
Och det tycks som om det har med integritet att göra. Nu vet jag inte exakt hur man använder ordet, men jag tror jag fått högre integritet eller starkare, eller hur man ska uttrycka det.
Jag tror oxå att det kan ha med det att göra att folk tycker jag är kall, rå, snorkig o dyl när jag väljer bort dem ur mitt liv. Och pleaser-girl blir ängslig när det händer, och eftersom jag inte har så stor erfarenhet av det så vet jag inte riktigt hur jag ska lugna henne och låta henne förstå att det är MIG hon ska please:a. Men det kommer, snart har hon nog förstått.
Jag önskar jag pallade skriva dagbok och/eller blogga varje dag. Men jag har inte fått så pass goda vardagsrutiner ännu att det kommer av sig själv.
Puss o kram på er i solskenet!
/Teenah
*KRAMAR* TOTALT!
Ge Teenah fler *KRAMAR*Get hugs of your own
