Jag har kopierat låttexter till låtar av Tokio Hotel inatt, för Matilda vill ha det. En snabb genomräkning av låtar kvar att kopiera texterna till gav mig uppfattningen att jag har kopierat 30 låttexter. Och då har jag inte gjort några redigeringar, bara kopierat och sparat. Men jag blev för trött, och jag känner mig som en svikare. Det känns som om jag vill bemöta deras önskningar i görligaste mån, att det lilla jag realistiskt sett borde klara av ska jag inte underhålla dem. Jag skäms för att jag är fattig, jag är obalanserad i min hängivenhet till flickorna, jag vill kunna mäta mig med Magnus, med fosterföräldrarna i ekonomiskt hänseende, jag känner mig som ett själviskt svin när jag inte vill köpa nåt till dem, allt från frimärken till leksaker, utan vill ha pengarna till något till mig själv, som t ex mat, en korsordstidning, pysselmaterial, nya pennor... vad som helst. Skuld. Orealistisk skuld. Det känns illa nog att inte kunna köpa grejer till dem, när jag sen inte får andra saker gjorda, saker som inte kostar något, eller som jag åtminstone inte behöver köpa in nytt material till, till exempel skriva ut låttexter, bränna foto-CDs eller liknande till dem, laga en nalle eller nåt annat, då blir skuldkänslorna ännu värre.
Jag vet att det är irrelevanta skuldkänslor, men det fungerar inte så i praktiken för mig. Intellekt har väldigt lite med mina känslor och reaktioner att göra.
Jag ska träffa flickorna på lördag, jag måste ha löst världsproblemen och allt mindre än det till dess. Universella problem får gud ta hand om. Åtminstone tills jag har träffat flickorna och är på väg hem igen.
Den sena timmen och att jag missade terapin (skuldkänslorna för Det är något mindre) är knappast till fördel för min tankeförmåga, inte heller huvudvärken jag har. Och därmed tänker jag inte heller fortsätta slösa tid (min främst, jag verkar inte ha läsare, vilket ger intressanta reflektioner om min paranoia), utan gå och lägga mig.
Så kanske jag är vaken när Anneli kommer förbi vid niotiden i morgon.
Puss & Kram,
Teenah
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar